25 april 2009

Ett konststycke...utan motstycke...






















I senaste brottsanmälan den 15 april 2009 i den här oupphörliga korruptions- och övergreppsprocessen, framhölls att:
“Alla insatta vet att EN enda seriös rättsutredning räcker för att stoppa denna numera sextonåriga övergreppskarusell…”

Så, varför förbises regelmässigt alla uppdagade brott och anmälningar om brott, i det här fallet?
Och varför återlämnar inte Österåkers kommun
det stulna bevismaterialet i Högsta domstolens mögelskademål T4882-95?
Gäller inte det svenska språkets viktigaste begrepp det här fallet? - begreppen rätt och rättvisa?
Ryms kanske svaret i den här
korta meningen? Eller i den här mer omfattande analysen?
Och då den 'interna analysförmågan' anses vara "intakt" enligt den här bedömaren det här utdraget och det här e-brevet måste vissa frågor besvaras, av de som av den svenska rättsstaten är tillsatta att hantera sådana frågor. Exempelvis:

Givet att undantag för rätt och rättvis behandling gäller det här målet/fallet:
Vem har med stöd av vilken rätt bestämt att sådant undantag ska gälla?
Givet att undantag inte gäller: Vem har med stöd av vilken rätt bestämt att i det här målet/fallet anmälda brott INTE ska utredas?

Europakonventionen är som alla numera vet överstatlig och vars
13e artikel bestämmer ÖVER svensk lagstiftning att:
"Envar, vars i denna konvention angivna fri- och rättigheter kränkts, skall äga effektiv möjlighet att tala härå inför inhemsk myndighet och detta även i det fall, att kränkningen förövats av ämbetsman i tjänsteutövning"

Så vad är problemet?
I sak är det fråga om att den Svenska staten ska efterleva gällande Europarätt och utan en ytterligare dags dröjsmål bereda EFFEKTIV möjlighet att tala - trots att i det här målet och fallet så många grava och grova kränkningar av Europakonventionen, under så många år, har förövats av just svenska ämbetsmän i tjänsteutövning.

Alf Susaeg