29 juli 2008

OrdetKontraSaken såg Nätets ljus...

...den 21 juli 1997...då både med- och mothållare möttes av ingångssidan till höger...
Hjärtligt välkommen!
Först som sist ska framhållas att det här är skrivet på miljövänligt returpapper. Elektroniskt visserligen och kanske inte så viktigt då det främst är Ordet och Tanken som räknas, på den här hemsidan.
Tankar i allmänhet och deras resultat i synnerhet är alltså vad den här websidan ska syssla med, när den blir stor. Ett obegränsat, intressant och fritt område, kan det tyckas. Fast – det vid närmare eftertanke i verkligheten är bara själva tanken som är fri, för de flesta av oss. Och även den refugen finns det de som vill ta bort, eftersom den tar upp värdefullt gatuutymme och stör den viktigare trafiken.
Det är inte alla som gillar Internet, som bekant och som exempel.
Men så länge det finns ström till datorn och access till Nätet är den här websidan tillägnad alla mindre viktiga trafikanter. Och de som bryr sig om skillnaden mellan att Säga och att Göra, mellan att Lova och Hålla, mellan Ord och Sak. Kort sagt en hemsida tillägnad alla som är bekymrade över det ökande glappet mellan Den goda tanken och Den mindre goda verkligheten.
Här hämtas därför exempel ur de höga tankar och ideal och som utgör Grunden för våra göranden och låtanden, jämförs med den Process som sägs vila på denna grund, som sedan jämförs med Resultatet av det hela.

Så, hur ska det gå till? – på en ’sketen hemsida’ på Internet?
Och är det uppriktiga svaret: Ingen aning!
Men på samma sätt som humlan som, ovetande om de aerodynamiska lagarna, inte kan flyga, flyger den här sajten.
Och för att förvirringen ska bli så måttlig som möjligt, är upplägget så här:

* På tunt och vackert himmelsblått silkespapper behandlas
Grunden; sådant som etik, moral, rättvisa, tro och hopp.
* På kraftigare, alltmer krackelerat, lögngult pergament granskas Processen; politik, ekonomi och debatt.
* Och på mögelskadat dassgrått tidningspapper (i upplösningstillstånd)beskådas Resultatet: Girigheten, brutaliteten, maktmissbruket, korruptionen och orättvisorna.

Då hemsidan bara är några dagar gammal är länkarna ifråga exempel på några första stapplande steg och det håll vi jobbar åt.
Och Du är hjärtligt välkommen under byggtiden!

OrdetKontraSaken i slutet av juli 1997
Alf Susaeg, ansvarig utgivare

-------

Men säg den lycka som vara mer än en vecka...
Så här skrev nättidningen NS-Centrum den 27 juli 1997 i ett upprop som undertecknades av drygt 2.000 personer(utdrag): Solidaritet med Alf Susaeg!
1997-07-24 slog censuren till i Sverige. Algonet stängde utan föregående varning av den nystartade hemsidan för Alf Susaeg. Vad hade då Alf härbärgerat för vidrigheter på sina sidor? Barnporr? Bombrecept? Nassepropaganda? Nej, Alf ägnade sig åt något mycket farligare. Sanningen! Hans sidor med beteckningen OrdetKontraSaken ägnar sig åt att på ett välbalanserat, sakligt och metodiskt sätt granska myndigheterna.

Vill Du att Alf Susaeg ska skrämmas till självcensur? Det är allvarligt varhelst det fria ordet attackeras. Algonet säger sig vara den största Internetoperatören i Sverige. Det skänker en extra dimension till övergreppet. Vilka dolda krafter ligger bakom tillslaget?”

-------

Efter tre års oupphörliga försök att i det tysta tysta denna "sketna webbsida" var censorernas tålamod slut, upphörde alla försiktighetsåtgärder och avstängdes OrdetKontraSaken för - som det antogs - gott, den 24 januari 2001.

Det grova rättsövergreppet kommenterades i en artikel på Bankrättsföreningens webbsida, den 15 februari 2001, (fortfarande utlagd under rubriken Mörkläggarlandet och symbiosen makt&media):
"Författaren och journalisten Jan Gillberg skriver i artikeln Mörkläggarlandet (DSM 5/00-3 2000) om den ”mångomsjungna svenska öppenheten”:
”Gäller det en affär som utgår ifrån att statsministern gratisäter några chokladpraliner eller en tilltänkt statsminister betalar några chokladkakor på fel kontokort kan vi ha en närmast explosiv öppenhet med en kraft, som varar i både dagar och veckor. Gäller det emellertid något stort - riktigt stort – med kopplingar till något av den svenska maktstrukturens centra uppstår en situation, då det plötsligt blir tyst i klassen, ofta totaltyst”
Men talar verkligen Gillberg om Sverige? Öppenhetens, rättvisans och toleranskonferensernas vagga? Demokratiernas demokrati?
Kan det faktiskt vara så, att Jan Gillberg ser och förstår vad de flesta gör. Med skillnaden att han talar om det? – helt öppet?
Ja så är det.
Det finns en uppsjö belägg, som inte fårtorgföras i Nya Sverige. Nättidningen OrdetKontraSaken har som exempel citerat SE-bankens diktaturdekret (källaGöteborgsPosten den 23 januari 2000 - en artikel som GP ’ångrade’ och sedan på alla sätt försökte mörklägga):

”Du ska veta att vi banker äger
domstolarna och tidningarna
i det här landet.
Vi ska krossa dig som en liten lus!”

OrdetKontraSaken har även lagt ut dokument på Internet som visar prov på den svenska ekomaktelitens mörklagda brott och förbrytelser. OrdetKontraSaken har, dessutom, dristat sig att på nätet ställa frågan:

”Skyddas Sveriges grövsta förbrytare av media?”
Resultatet av denna - grundlagsskyddade - yttrandefrihet blev att en tjänsteman hos den nysvenska myndigheten Telenordia, den 24 januari 2001, tryckte på en knapp och träffades i samma ögonblick OrdetKontraSakens besökare av skylten ”Forbidden”.
Klick! Och det var inte det första. Det var det sjunde mörkläggande klicket, sedan starten 1997. OrdetKontraSaken har den 13 februari 2001 varit nedsläckt i tjugoen dagar. Både web- och emailfunktioner är avstängda. Fortfarande utan besked om vem som beordrade avstängningen den 24 januari, vem som tryckte på knappen och varför. Trots sju muntliga och tre skriftliga yrkanden hos den nya ’myndigheten’, därefter.
Bäste läsare, tänk efter:
Internet spås om några år vara den dominerande globala kommunikationsplattformen. Om ytterligare några år den enda. Så vad händer med den för alla avgörande yttrandefriheten om/när kommersiella internetleverantörer avgör vilka websidor och nättidningar som får finnas? Vart tar sedan övriga mänskliga fri- och rättigheter vägen, när själva yttrandefriheten förlorats?

Till sist kopplingen mellan Gillbergs ”Mörkläggarlandet” och slutraderna i en egen artikel från 1996 (publicerad i tidskriften Makt&Media 1997 under rubriken ”Symbiosen
makt&media”):
”Den här tankeutflykten har god empirisk förankring eftersom all historisk erfarenhet visar att öppen, dold eller manipulerad avsaknad av offentlig debatt kring maktens uttryck gör den Effektiva makten(E) total och de samhälleliga skadeeffekterna därav maximala/förödande.
En logisk slutsats blir att den offentliga samtalsfrekvensen – i sig - på området makt och maktutövning, är avgörande för allas öden.
En andra slutsats är att medias röst(er) har betydande preventiv effekt redan vid ett fåtal seriösa samtal och debatter på området.
En tredje slutsats är den ofrånkomliga nödvändigheten av att öppet tala, skriva, dokumentera, belysa, diskutera, motivera, argumentera, belägga och vederlägga - så att så många som möjligt deltar, hör och ser. Demokratins enda skydd mot samhällsfarliga maktuttryck. Vilket bekräftas av såväl modellen ovan som av den gamla devisen:
Inget stärker makten mer än tystnad!”

Alf Susaeg

Rättsstaten...


23 juli 2008

En läsare har påtalat fel...












i figuren ovan:
"Maktmissbruk och ansvarsflykt går inte ihop med DEMOKRATI!?"
Svaret var och är:
Inget fel i figuren. Den är en bild av verkligheten. Rättare sagt en bild av de skrupelfria systemföreträdare som påstår att den omöjliga triangeln "går ihop".
En bild av ett av dagens farligaste glapp...mellan Ord och Sak.